Om jag säger att en handling är god eller ond, en tavla vacker eller ful, så
uttrycker jag olika värden.
När det gäller tavlan uttrycker jag estetiska
värden, när det gäller handlingen etiska.Ordet etik kommer av det
grekiska ordet ethos, sedvana, seder,
medan ordet moral härleds till
det latinska ordet mos, sedvana.
Moral som uppfattning om rätt och fel handlingar återfinns hos individer
eller grupper av individer
och etiken är den gren inom filosofin som
undersöker olika moraluppfattningar, moralfilosofin.
Frågan för den så kallade metaetiken är vad moraliska utsagor är eller
enklare sagt:
Är utsagan: "Det snöar ute nu" av ett annat slag eller av samma
slag som utsagan: "Detta var en ond handling"?
Är den av samma slag borde den gå att pröva med korrespondenskriteriet,
är
den av annat slag kanske den saknar sanningsvärde, dvs är varken sann eller falsk.
En
mer djupgående analys av denna svåra men nog så viktiga fråga ska vi göra i B-kursen.
Här räcker det med att konstatera två skilda ståndpunkter:
 | värdesubjektivism
som innebär att värden är uttryck för olika individers inställning i
moralfrågor.
Värdena skiftar alltså från individ till individ eller åtminstone från samhälle till
samhälle och genom tiden.
 | värderelativism
Om värdena skiftar på detta sätt är de inte fasta utan relativa.
|
|
| värdeobjektivism
som innebär att värdena är oberoende av olika individers uppfattning
och i någon bemärkelse "faktiska".
| värdeabsolutism
Om värdena är oberoende av tycke och smak är de fasta. |
|
De stora världsreligionerna ger i allmänhet uttryck för en värdeobjektivistisk
uppfattning
medan det är vanligt i det sekulariserade Västerlandet i dag att hävda en värdesubjektivistisk
uppfattning.
För att förtydliga ytterligare låt oss jämföra två utsagor:
| Han är 180 cm lång |
| Han är en god människa |
Värdesubjektivisten menar att dessa båda utsagor är av skilda
slag,
den första har sanningsvärde och kan prövas med korrespondenskriteriet,
man kan således avgöra om satsen är sann genom att mäta personen i fråga
medan den
andra grundar sig på en subjektiv moraluppfattning.
Värdeobjektivisten menar att dessa båda utsagor är av samma
slag,
även den andra har sanningsvärde eftersom det finns en absolut och
oberoende värdegrund,
som man kan mäta personens moraliska mått mot. Ett tänkt
exempel kan förtydliga. En jude eller kristen, som menar att Tio Guds bud
är en objektiv sanning, oberoende av vad enskilda människor
anser,
kan bedöma en persons handlande med utgångspunkt i dessa bud.
Om personen handlar på ett visst sätt i en viss situation och på ett annat
sätt i en annan,
så kan man avgöra om dessa handlingar är i överensstämmelse med Tio
Guds bud.
Man skulle alltså kunna säga att utsagan "Han är en god människa" har ett
sanningsvärde.
Om personens handlande är i överensstämmelse med de centrala buden,
så är han en god människa, annars inte.
Man prövar satsen med hjälp av koherenskriteriet.
Personens handlande är eller är inte koherent med de värden,
som Tio Guds bud ger uttryck för. Satsen "Han är en
god människa" är sann eller falsk - har ett sanningsvärde. |
