Platon var värdeobjektivist och värdeabsolutist.
Han tänker alltså att värdena finns oberoende av oss och att de är absoluta och vetbara.
Hans lärare Sokrates menade vidare att: Den som vet det rätta gör det rätta.

Själen

Platon föreställer sig den mänskliga själen som bestående av tre delar:

Mot dessa delar svarar tre dygder:

En rättrådig människa är en människa som med hjälp av sitt förnuft behärskar sin vilja och sitt begär.
Rättrådighet är för Platon den förnämsta dygden.

Bakom Platons syn ligger den grekiska tanken på dygd som förmåga eller färdighet.
Det grekiska ordet för dygd är arete, som kan förknippas med namnet på krigsguden, Ares.
Som krigsgud behärskar Ares krigskonsten, på samma sätt behärskar en hantverkare sitt hantverk
så att en duktig skomakare är en som är duktig på att framställa skor osv.
En dygdig människa kan alltså sägas vara en människa som är duktig på att vara människa
och för att vara det måste hon ha vetskap om de idéer som är grunden för värdena.

Staten

Platon delade sin samtids syn på individen som i första hand samhällsmedborgare.
Ingen fanns till enbart sin egen skull utan främst som del av ett kollektiv
och detta kollektivs eller samhälles naturligaste form och uttryck var stadsstaten.

I dialogen Staten återger Platon hur han tänker sig det goda samhället.
Som grund för hans tänkande ligger synen på själen som tredelad.
De människor som har förnuftsdelen mest utvecklad är också mest lämpade att nå kunskap om rättvisans idé.

Dagens uppfattningar om det goda samhället skiftar beroende på värderingar.
Anser man att den individuella friheten är en okränkbar rättighet
tänker man sig ett annat samhälle än om man menar
att man bör sträva efter så stor jämlikhet mellan medborgarna som möjligt.

För att förstå Platon måste vi tänka annorlunda.
Platon ansåg att rättvisans idé existerade lika oberoende av oss och våra åsikter
som många idag menar att fakta gör. Två olika människor kunde inte ha olika uppfattningar
om vad som var rättvist och båda ha rätt. Båda kunde ha fel eller en kunde ha rätt men inte bägge två.

Vissa människor hade bättre förutsättningar än andra att veta vad som var rättvist.
Det var dessa, ansåg Platon, som borde styra staten, och således inte alla.

Idag anser vi att de som är bäst på att spela fotboll bör representera Sverige
i stora internationella mästerskap som EM, VM och OS.
Platon menade att ingenting var viktigare än att styra staten
och eftersom det fanns ett och endast ett rättvist sätt att göra det på borde de som visste bäst styra.

Men det var en svår uppgift och krävde lång utbildning.
Utbildningen ordnas av staten och alla ska ha samma tillgång till den från början oavsett kön och placering i samhället. Utbildningen sker i flera etapper med gallringar efter varje:

Efter denna 40-åriga utbildning är så eliten färdig att styra. De utgör väktarna i staten.
Platon tänker sig att skolgången särskiljer människor med de tre själsegenskaperna till tre olika funktioner i samhället:

När samhället är så ordnat är det rättvist och rättfärdigt. Varje man och kvinna har hamnat på sin rätta plats
och får ägna sig åt det som den är bäst lämpad för.

För väktarna eller filosoferna gäller egendomsgemenskap.
De delar på allt de behöver och det handlar om just vad de behöver, varken mer eller mindre.
De har inte hand om sina egna barn, får inte ens veta hur det går för dem efter födseln.
På så sätt kan de inte styra så att de gynnar sig själva eller sina avkommor.

Platon tänker sig olika styrelseskick och det beskrivna är således det ideala. De olika förekommande är:

Kunskapsteori

För att lättare förstå Augustinus behövs en uppfattning av Platons kunskapsteori.
Ett kort referat av hans berömda liknelse om Grottan får vara utgångspunkten:

Föreställ dig att du och dina kamrater sitter i en grotta. I själva verket är ni födda där
och vet inget om någon existens utanför denna grotta.
Dessutom sitter ni så att ni alla bara kan titta åt ett och samma håll, mot den innersta grottväggen.
Bakom er, osynlig för er, finns en mur bakom vilken det finns en väg, som trafikeras av människor, som bär på skilda föremål.
Bakom denna väg finns i sin tur en eld, som belyser de av människorna uppburna föremålen, så att dessa föremål kastar skuggor på den grottvägg du och dina kamrater ser. En tabell får försöka åskådliggöra: