| Ursprunget till ordet "religion" är omtvistat. Två härledningar är
möjliga:
 | religare
som betyder bundenhet
man tänker sig gudstron som ett bindande till Gud
|
| relegere
som betyder recitera
dvs närmast läsa
här hamnar kulten i fokus |
Den första möjligheten koncentrerar således på tron.
Vad innebär det att tro? Flera betydelser erbjuder sig:
| vardagsspråkbetydelsen är närmast:
anta, gissa
|
| en kognitiv eller kunskapsmässig innebörd är:
hålla för sant, vetskap
|
| en känslomässig eller emotiv betydelse ligger nära ord som:
tilltro, förtroende, förtröstan och tillit.
|
| även en så kallad intentional sida finns hos ordet
dvs ordet pekar utöver sig själv mot något,
visar på en relation till någon
och ordet kan tolkas som:
trohet, trogen och trofast |
När det gäller den kognitiva eller kunskapsmässiga sidan av ordet har den att göra
med den del av filosofin som kallas kunskapsteori. Vad innebär det att veta
något? Hur har subjektet tillträde till kunskapen?
Kunskapsteori
Satser som är antingen sanna eller falska sägs ha sanningsvärde.
Påståenden om den så kallade verkligheten är sådana
satser. Det finns två huvudvägar till kunskap om verkligheten:
| Empirismen
som grundar kunskapen om yttervärlden på
 | sinnesintryck |
| minne |
| erfarenhet |
Jag uppfattar yttervärlden med mina fem sinnen,
jag minns mina upplevelser
och minnet formar min erfarenhet.
Jag avgör om ett påstående om yttervärlden är sant eller falskt
genom att jämföra påståendet med minna sinnesintryck, mitt minne och min erfarenhet.
Jag använder mig av
| korrespondenskriteriet
dvs det är sant att "det snöar ute just nu" om mina sinnen
säger mig att så är fallet,
det är sant att "det inte snöade ute för ett år sedan" om mitt
minne säger mig att det inte var så
och det är sant att "det sällan snöar på Gotland i augusti" om min
erfarenhet säger mig att snöfall är ovanliga den månaden.
Utsagan motsvaras av eller motsvaras inte av
(korresponderar/korresponderar inte)
sinnesintryck, minne och erfarenhet. |
Slutsatser dras av erfarenheten. Om jag aldrig upplevt att det snöar på Gotland i
augusti, förväntar jag mig inte att det ska ske, eller håller det åtminstone inte för
troligt. Slutledningssättet är:
| induktion
från enskilda exempel drar jag slutsatser om allmänna regler.
ex:
Alla människor som hittills har levat har varit dödliga.
Alltså är alla människor dödliga,
dvs även de som ännu inte dött och de som kommer att födas i framtiden. |
Empirismens satser om verkligheten kallas:
| syntetiska
och är av typen:
metaller utvidgar sig vid värme,
det snöar ute nu,
alla ungkarlar är olyckliga
Och de är således antingen sanna eller falska
om deras sanningsvärde avgörs med korrespondenskriteriet.
|
|
| Rationalism
som grundar kunskapen på
| förnuft |
| logik |
| omedelbar insikt |
Här använder jag mig inte av mina sinnen och min erfarenhet
utan jag sluter mig till om något är sant eller falskt med mitt förnuft; genom logisk
slutledning eller genom det som kallas omedelbar insikt. Ett exempel på detta senare är
att jag inser att det kortaste avståndet mellan två punkter är en rät linje.
Satsen: "Alla ungkarlar är olyckliga" är sann eller falsk beroende
på om det faktiskt är så att de är olyckliga. För att veta detta säkert måste jag
fråga dem alla och lita på deras svar. Satsen: "Alla ungkarlar är ogifta" är
av ett annat slag. Jag förstår att den är sann genom att jag vet vad ungkarl
och ogift betyder.
Jag avgör om en sats är sann eller falsk genom:
| koherenskriteriet
dvs ser efter om den hänger ihop logiskt.
Satsen: "Systrar är manliga syskon" är falsk eftersom systrar inte är
liktydigt med manliga syskon utan med kvinnliga syskon. Den satsen är
således inte koherent. |
Rationalismens slutsatser dras genom:
| deduktion
resonemang som är logiskt sammanhängande eller koherenta.
ex:
Alla människor är dödliga.
Kjell är människa.
Alltså är Kjell dödlig.
Om det är sant att alla människor verkligen är dödliga och jag är
människa,
så
måste det vara sant att jag är dödlig.
Ett annat exempel på deduktion är:
Om Anna är längre än Boel och Boel i sin tur är längre än Cecilia,
så måste det vara så att Cecilia är kortare än Anna.
Jag behöver inte träffa dessa människor och jämföra dem för att veta det. |
Rationalismens utsagor kallas:
| analytiska
och deras sanningsvärde;
dvs om de är sanna eller falska avgörs genom att man förstår deras innebörd.
De är således av typen:
Alla ungkarlar är ogifta;
Systrar är kvinnliga syskon. |
|
Den kunskapsmässiga eller kognitiva aspekten av
religionernas utsagor om verkligheten kan således prövas med empirismens
och rationalismens metoder.
|
