Kristendom

[ Hem ] [ Upp ] [ Religionsfenomenologi ] [ Kristendom ] [ Livsåskådningar ] [ Etik ] [ Att förstå Gud ]

Syndabekännelsen
Augustinus
Thomas av Aquino
Katolicismen
Den ortodoxa kyrkan
Luther
Protestantismen
Kvinnosyn
Familjen
Sekulariseringen
Tre modeller

Natur

Monofysiter

Duofysiter

Källa

Detta är en fördjupning av den grundkurs i kristendomen som ingår i A-kursen.
Huvudtankarna i Nya testamentet kan sammanfattas:

Jesus har kommit för att uppfylla de profetior som finns i Gamla testamentet

han är Messias, Människosonen och Guds son, alltså på samma gång människa och Gud

han har fört Guds rike till människorna

genom att göra under visade han Guds rikes närhet

vid påsken uppstod han från de döda och besegrade därmed döden

fyrtio dagar senare for han upp till himlen och skall återkomma vid domens dag

vägen till Guds rike är:

	omvändelse och tro på Jesus
	syndabekännelsen
	syndaförlåtelsen

kärleken till Gud och till nästan är viktigare än laglydnaden

Under de första århundradena av vår tideräkning flyttade många människor från östra Medelhavet västerut
vilket medförde att kristendomen spreds i romarriket, som omfattade allt land runt Medelhavet.
Den första tiden innebar svåra förföljelser av de kristna. De viktigaste skälen till detta var:

	de kristna vägrade att dyrka kejsaren som gud, något som alla medborgare förutom judarna var skyldiga att göra
	de kristna saknade gudabilder och ansågs därför som gudlösa
	de kom från en annan del av riket och ansågs främmande och annorlunda

Kristendomen fick trots förföljelserna en stor spridning. Några skäl till attraktionskraften var:

budskapet gjorde inte skillnad på folk och folk eller fattiga och rika.
Inte minst de många slavarna lockades av tanken att alla var lika inför Gud.

I Första Korinthierbrevet 12:13 står till exempel:
"Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har fått en och samma ande att dricka."

Men också kvinnor kände sig mer välkomna än i andra sammanhang. Det finns flera händelser i evangelierna som visar att Jesus tog hänsyn till också kvinnor. Det är också att märka att de första han visade sig för efter uppståndelsen var kvinnor.

organisationen var god och effektiv

missionen ansågs som viktig, att i apostlarnas efterföljd sprida det kristna budskapet var att tjäna Gud.

Tidigt uppstod tanken att de som dödats för sin tro, martyrerna, hade en särskild ställning.
Man samlade deras reliker och bad martyrerna om förbön hos Gud.

Vändpunkten för den kristna tron kom då Konstantin den store blev kejsare i romarriket på 300-talet.
Han låter själv döpa sig och kyrkan gynnas på olika sätt.
Från och med nu och trots en del bakslag under några av Konstantins efterträdare
räknas kristendomen som statsreligion i det romerska riket.

I stället skakades kristendomen av inre trosstrider. En huvudfråga gällde Kristi sanna väsen.
Hur kunde Gud samtidigt som han var Fader också vara Son och Ande?
Denna trosstrid kallas den trinitariska striden eller striden om treenigheten.
Två åsikter som senare kom att fördömas var:

arianismen
som menade att Kristus enbart var människa
och som sådan direkt skapad av Gud
och därför av ett högre väsen än andra människor.
Upphovsman var Arius, kyrkoäldste i Alexandria på 300-talet.
Han hävdade att "sonen" eller logos var skapad av Gud före den övriga skapelsen.
Arius blir avsatt och bannlyst och flyr till Palestina och Mindre Asien (ung nuvarande Turkiet).
Han får dock många anhängare
och senare kommer de omvända germanerna att ansluta sig till arianismen i stor omfattning.

doketismen
som menade att Kristus enbart var gudomlig
och det mänskliga hos honom endast skenbart (som ett dok/en slöja).
Denna inställning finns hos kristna gnostiker,
som menar att vägen till insikt går genom kunskap (gnosis)

Gnosticismen ansåg
att det finns två skapare:

den andliga världens skapare,
som är Gud

den fysiska världens skapare,
som många såg som Gamla testamentets gud, Jahve.

människan består av

	själen, som hör till den andliga världen
	kroppen, som hör till den sinnliga, fysiska världen och som håller kroppen fången

Liksom nyplatonikerna tänker sig de kristna gnostikerna varat
som bestående av olika emanationer av Gud
men den fysiska världen är inte ens en emanation
utan således skapad av en annan än Gud.
Detta medförde att kroppen och den fysiska kärleken kom att nedvärderas.

När man funderade över Kristus väsen använde man sig av den dåvarande filosofins begrepp.
Grundläggande begrepp var:

natur (fysis) - vad något till sin grund är, dess väsen/essens, dess egentliga innehåll
det är från detta begrepp vi har fått ordet "naturligt"
som också har blivit normativt, så att man får tankeföljden: naturligt - normalt - bra/rätt

person (persona) - dess framträdelseform, hur det visar sig för våra sinnen, alltså empiriskt

Också när det gällde dessa begrepp framstår flera inställningar:

monofysiterna - som menade att Kristus var av en natur
och den var samtidigt gudomlig och mänsklig
och den uppstod i och med att Gud blev människa i och med Jesus.
Uppfattningen spreds från Alexandria.
Monofysitisk kyrka idag är:

Syrisk ortodoxa/Jakobitiska kyrkan
Det är den enda kyrkan som idag använder Jesus eget språk - arameiska

duofysiterna - som menade att Kristus var av två naturer, en gudomlig och en mänsklig.
Centrum var Antiokia.
Duofysitiska kyrkor idag är:

Österns kyrka/Assyriska kyrkan

Koptiska ortodoxa kyrkan (koptisk markerar släktskap med de egyptiska faraonerna)

Etiopiska ortodoxa kyrkan

monotheletisk - som menade att Kristus var två naturer
men förenade av en vilja (thelos) och den var gudomlig
Monotheletisk kyrka idag är

Maronitiska kyrkan i Libanon.

För att lösa tvisten lät kejsar Konstantin sammankalla ett kyrkomöte i Nicea 325.
På detta möte förkastades arianismen och doketismen/gnosticismen och dogmen om treenigheten fastslogs.
Man enades i stället om Athanasius (295-373) uppfattning:

Gud är en men lever ett trefaldigt liv

I allt Gud verkar är hans:

	faderlighet
	sonlighet
	andlighet

på så sätt att

	Fadern är källan, dvs. grunden och upphovet
	Sonen Gud verksam utåt som då han framträdde som Människosonen Jesus
	Anden Gud verksam i den enskilda människan

Athanasius menar att Gud blev människa för att människan skulle bli Gud.

Ett annat sätt att uttrycka detta är att använda sig av substansbegreppet,
sådant det tänks i samband med den katolska uppfattningen om transsubstantiationen.
Enligt detta sätt att uttrycka sig är

Gud en substans eller natur,
dvs. ett självständigt existerande väsen i tre personer eller framträdelseformer.

	en natur
	tre personer

Gud är alltså en men framträder på tre olika sätt som:

Fadern

Sonen

Anden

Kristus är

	två naturer
	en person

I denna fråga kommer man fram till något av en kompromiss mellan
monofysiterna och duofysiterna (som alltså inte nämner en person)

Tankar i dag:

De stora kristna kyrkorna ansluter sig till Athanasius uppfattning:

Jesus är samtidigt Gud och människa
har två naturer och en person

	ortodoxa kyrkan
	katolska kyrkan
	lutherska kyrkan
	reformerta kyrkan
	anglikanska kyrkan

En viktig fråga att besvara när det gäller kristendomen är synen på kvinnan,
som genom historien i mycket har varit förtryckande. En särskild sida handlar om detta.

Källa: En viktig källa till sidorna om de olika kristna kyrkorna är:

Olivestam/Lindholm, Kyrkor och alternativa rörelser, Gleerups förlag