Konsekvensetik
Hem ] Upp ] Pliktetik ] [ Konsekvensetik ] Uppgifter normativ etik ]

 

Utilitarismen

Konsekvensetikern eller effektetikern menar att pliktetiken är subjektiv. Bättre vore en etik som var objektiv i den bemärkelsen att den var empiriskt prövbar. Vad som skulle kunna gå att enas om och mäta vore handlingens konsekvenser: vad handlingen leder till.

Definition:
Den handling är riktigast som har de bästa konsekvenserna.

Utilitarismen

Den mest kända konsekvensetiken torde vara utilitarismen (av latinets utilitas - nytta) vars tankar brukar sammanfattas:
Största möjliga lycka åt största möjliga antal

Jeremy Bentham och John Sturt Mill räknas som utilitarismens upphovsmän. Deras uppfattning skiljer sig åt:

bulletBentham
vill upprätta en kalkyl, så att konsekvenserna lätt kan beräknas.
Han tänker sig sju faktorer:
bulletintensitet
bulletvaraktighet
bulletsäkerhet
bulletnärhet
bulletrenhet
bulletfruktbarhet
bulletomfattning

så att en intensivare lust är att föredra framför en svalare, en varaktigare framför en kortvarigare,
en säkrare framför en osäkrare osv.

bulletMill
menar att man också måste ta hänsyn till kvaliteten vad gäller upplevelsen
så att en intellektuell upplevelse är att föredra framför en kroppslig njutning.
"Bättre en olycklig Sokrates en ett lyckligt svin"

Effektetikern måste förtydliga sig vad gäller de kursiverade orden i definitionen,
d v s vad innebär riktigast och för vem eller vilka ska konsekvenserna vara bäst.

bulletVad är riktigast?
bulletHedonistisk utilitarism
betonar lusten eller lyckan.
Jeremy Bentham menar att den handling
som skapar större lust och mindre lidande än en annan handling är den riktigaste av de två.
bulletPreferensutilitarism
menar att den handling är riktigast som ytterst gynnar
att individens önskningar eller preferenser blir uppfyllda.
Här tar man således inte hänsyn till vilken lycka handlingen leder till för individen,
utan vilka önskningar individen har.
Oftast blir det väl ändå så att individen blir lycklig,
om hans önskningar blir uppfyllda men det är inte säkert.
Preferensutilitaristen vill alltså överlåta ansvaret på individen,
när det gäller att bestämma vad lycka är.
bulletIdeell utilitarism
resonerar så att det inte primärt är lycka eller önskeuppfyllelse
som är eftersträvansvärt utan vissa värden
som kunskap, skönhet och vänskap.
De handlingar som leder till att dessa värden förverkligas
är således att föredra.

bulletBäst för vem/vilka?

Logiskt är tre alternativ tänkbara sedda ur subjektets perspektiv:
bulletEgoism
mig själv, min grupp
bulletAltruism
andra
bulletUniversalism
mig själv och andra

Också när det gäller utilitarismen skiljer man mellan regel och situation

bulletRegelutilitarismen
En handlings moraliska status beror på konsekvenserna
av att en regel omfattas generellt, dvs. alltid och av alla.
En person som bryter mot en regel, som borde omfattas av alla,
till exempel den att man alltid skall tala sanning,
- och alltså ljuger - handlar fel
även om konsekvenserna i det enskilda fallet vore bättre
än om han hade följt regeln, d v s talat sanning.
Den grundläggande tanken är att det generellt sett blir bättre konsekvenser,
om man följer regeln, d v s  det brukar leda till större lycka för flertalet, om man följer regeln.
Det är alltså i de flesta situationer bättre att tala sanning än att ljuga.
Vad som gäller i den enskilda situationen är svårare att förutse än vad som brukar ske.
Där finns ju så att säga redan facit.

bulletHandlingsutilitarismen
däremot menar att personen ovan handlar riktigt genom att ljuga
och bryta den generella regeln om att alltid tala sanning
eftersom konsekvenserna blir bättre just i denna speciella situation.
Handlingen är det viktiga, inte reglerna.
Varje situation ses som unik och måste bedömas som sådan.
man måste alltså försöka föreställa sig vilka konsekvenserna av ett visst handlande blir
i just den aktuella situationen.

Inte heller konsekvensetiken är invändningsfri:

bulletÄr allt tillåtet?
Helgar således ändamålen medlen,
kan man göra vad som helst för att majoriteten skall bli lycklig?
bulletVad är lycka?
Hur kommer man överens om vad lycka innebär?
Om det är vad man upplever som sin plikt att uppnå
använder man sig av pliktetiska och därmed subjektiva bevekelsegrunder.

bulletHur förutser man konsekvenserna?

Effektetiken behöver också ta ställning till vad som är rättvist när det gäller fördelning av lycka eller resurser.
Tre alternativ är de vanligast förekommande:

bulletLikhetsprincipen
alla får lika mycket
bulletBehovsprincipen
de mest behövande får
bulletMeritprincipen
de mest förtjänta/mest behövda får

Inte minst inom svensk sjukvård har under strängare ekonomiska villkor dessa frågor ställts. För väljarna är det fördelningspolitiken, dvs den praktiska sidan av ideologierna, som kanske mest intresserar och påverkar vardagen.



www.komvux.gotland.se