|
Också Aristoteles hade en genomtänkt uppfattning om ett dygdigt liv.
Han var ju
Platons lärjunge och även han föreställer sig själen som tredelad.
I grunden ligger
hans uppfattning om förverkligande och han ser djuren som mer
förverkligade än växterna,
som i sin tur är mer förverkligade än det livlösa. Det
som skiljer växterna från det livlösa är att de har en själ.
Människan i sin tur är
mer förverkligad än djuren och har alltså en mer förverkligad själ.
Så här
föreställer sig Aristoteles den mänskliga själen:
 | växtsjälen
som också växterna har
och som gör det möjligt för dem och oss att ta upp näring
|
 | djursjälen
som också djuren har vid sidan av sin växtsjäl
och som rymmer förmågan att förnimma och röra sig
|
 | förnuftssjälen
som människan är ensam om
och som ger henne förmågan att tänka förnuftigt. |
Med hjälp av förnuftet kan vi avgöra vilken handling som är den bästa.
Vi väljer
mellan ytterligheterna. Dygden mod finner vi till exempel mellan ytterligheterna feghet
och dumdristighet:
| feghet |
mod |
dumdristighet |
| snålhet |
frikostighet |
slösaktighet |
Om själen sa Aristoteles att om kroppen vore ett öga, så vore själen synen.
Kunskapsteori För att förstå
Thomas av Aquino bättre behöver vi förstå
något av Aristoteles kunskapsteori.
Liksom för hans lärare Platon var skillnaden mellan:
 | det enskilda/partikulära
som den enskilda räven, talgoxen eller gråstenen |
 | det allmänna/universella
som i arten räv, talgoxe eller gråsten i allmänhet |
viktig för Aristoteles. Båda ställde sig frågan hur det
enskilda och det allmänna förhåller sig till varandra.
Hur visste till exempel det enskilda ekollonet att det skulle ge upphov till
en ek och inte till en björk eller lind?
Aristoteles tänkte sig att det i ekollonet fanns
 | form |
 | materia |
och de förhöll sig till varandra så att
 | formen var "ekens ritning" |
 | materian det "material" den skulle "uppföras" i |
Aristoteles tänkte sig också följande begrepp i samband
med tillblivelse:
 | potentialitet/möjlighet |
 | aktualitet/verklighet |
de fyra begreppens inbördes relation var
 | materian rymmer potentialiteten att |
 | förverkliga ekens form |
Alltså kan ekollonet aldrig bli något annat som färdig än
ek (alltså inte till exempel björk eller lind),
materialet har ingen annan möjlighet att förverkligas. Dess syfte
eller ändamål är att bli ek
Men om den blir en alltigenom förverkligad ek, eller en ek som hjortar bitit
av grenar på, eller andra träd hindrat
att utveckla ett för eken karaktäristiskt grenverk, det beror på utanför
ekollonet verkande krafter, kausaliteter.
Genom djursjälen mottar människan intryck av
enskilda ekar.
Med hjälp av förnuftssjälen kan hon sedan sluta sig till
allmänbegreppet ek, förstå eken som art.
På ett analogt sätt kan människan med hjälp av sin
förnuftssjäl förstå de eviga dygderna.
Ett sätt att åskådliggöra skulle kunna vara:
| |
verklighet |
|
| materia |
|
form |
| |
möjlighet |
|
|